Tänk dig att vakna med ont varje dag. Eller ha återkommande pirrningar, stickningar och

  domningar i ben, fötter. Ha kronisk smärta i bäcken, ländrygg och nacke-området. Ofrivilla muskelryckningar,

  i diverse kroppsdelar. Och att aldrig bli frisk.

  Eller att leva varje dag med influensa-liknande symtom som matthet och feber, extrem trötthet-

  och att bara komma upp ur sängen är en kraftansträngning i sig. Bara det att influensan stannar livet ut.

  Och det är bara några av en uppsjö med massa symtom. För att inte tala om alla läkarbesök, sjukhusbesök,

  remisser, kallelser, känsla av att ev bli granskad och misstrodd, kontakt med FK mm.

  Så är det ofta att vara kroniskt sjuk och att leva med värk/smärta. Varje dag.

  Idag är det 12 Maj och internationella Fibromyalgi-dagen och även internationella ME/cfs-dagen!

  Något som jag tycker behöver uppmärksammas mera. För dem som drabbas så förändras hela livet,

  och livet blir aldrig samma som innan sjukdomen. Gå gärna in på länkarna och läs lite om dessa sjukdomar!

   www.fibromyalgi.se

   www.rme.nu

    "Du kommer att kunna komma tillbaka till träningen, som du tränade förut"

     "och du kommer att bli bättre & kunna träna på samma sätt igen" ....

 
     Jag förstår att människor vill väl och vill muntra upp mig,

     men jag känner även att det krävs kunskap innan man säger så.

     Och det känns som mina smärtor förringas då-lite som att "har du så ont"?

     För jag tränade på ganska hög nivå innan, och väldigt ofta-så därför känns det osäkert om jag kommer

     kunna träna så pass mycket igen, med krämporna.

     Du säger säkert så för att vara snäll. Och för att peppa mig. Och visst jag uppskattar peppen. Men ..

     det är så olika beroende på diagnos eller smärtproblematik. Endel blir bättre av träning,

     medans andra kan bli sämre.

     Men jag saknar träningen sjukt mycket. Ni som känner mig sen innan,

     vet ju hur mycket träningen betydde för mig. Jag tränade väldigt mycket innan.

     Och då kämpade jag ändå mot mina diskbråck i nacken, men träningen hjälpte & minskade på smärtorna.

     Träningen gav mig så otroligt mycket positivt och gjorde mig starkare både fysiskt & psykiskt.

     Men all smärtproblematik ter sig på olika sätt och kräver olika behandling/med olika symtom och

     olika försiktighetsåtgärder.

     Men åh jag saknar träningen ...  Otroligt mycket ..

     Jag känner ändå att viljan och lusten till träning börjar komma tillbaka ... Bara det är ett framsteg.

     Och jag hoppas att jag inom en snar framtid kan börja med träning igen! Dock lätt träning.

     Att börja försiktigt efter ett långt uppehåll är A och O för att undvika skador & liknande.

     Hoppet är dock det sista som lämnar- så ja jag hoppas jag kan komma tillbaka till träningen i den

     utsträckning jag vill. Jo träningssuget finns där iaf ..

     Jag publicerar ju nästan aldrig bilder på mig själv, så håll till godo. För ca 2 år sen är denna tagen ...

         1. Högklackat eller sneakers?  Sneakers .. 
         2. Blondin eller brunett?  Blondin ....

         3. Fixa frissan på salong eller naglarna?  Frissan ...
         4. Iphone eller smartphone? Smartphone väljer jag ...

         5. H&M eller Vila/vero moda?  Vila/Vero moda ...

         6. Hus på landet el lgh i stan?  Hus på landet ...
         7. Något jag inte kan tänka mig att vara utan? Körkort och bil ...
         8. Vad gör dig glad? Sommar, vänner, mysiga middagar, grillning i trädgården ...
         9. Vad gör dig arg? Hemska brott, orättvisor, mobbing mm ...
         10. Tidfördriv som jag gillar att syssla med: Baka, gärna lite egna recept, teckna ...
         11. Vad är det för färg på din bil?  Min pärla är röd, med snygga fälgar ..
         12. Har du åkt polisbil nån gång?  Haha, nä jag är väl ingen brottsling .. ;)
         13. Nåt som vi kanske inte vet om dig? Har varit kartläsare på en rallytävling ...
         14. Favvo style på håret?  Långt, blont och lockigt. Är dock värdelös på att locka håret ... ;)
         15. Godaste strösslet på sommarglassen?  Älskar lakritsströssel ...
         16. Partykväll på stan eller mysig middag med vännerna?  Mysig middag, helt klart ...
         17. Chips eller popcorn? Chips ...
         18. Nåt om mig? Gillar bak-matlagningsprogram & står gärna i köket och bakar/lagar nåt gott ...
         19. Vart är du uppvuxen? I villa utanför Stockholm ...
         20. Bor du i Sthlm nu med? Nope ...
         21. Gillar du att campa?  Det är inte min grej ...
         22. Det bästa med att bo på hotell?  Hotellfrukosten ...
         23. Vem känner dig allra bäst av alla människor på jorden? Min älskade sambo ...
         24. Hur länge har du bloggat? 3,5 år ...
         25. Vad ska du göra när du svarat på dessa frågor?  Ta en fika ute i trädgården ...     

         26. Något som är gott att grilla?  Finns så mycket. Men säger blandat grillspett & majskolv ..        
         27. Nämn en plats som ger dig lugn och gör dig lycklig? Landstället utanför Norrtälje, i roslagen ..

    Spinner vidare på ämnet kroppstyp, som förra inlägget handlade om ...

    Är du matless? Eller äter du ordentligt? Du äter väl?

   Ja dem frågorna har jag fått flera gånger nu. Och visst jag kan förstå det. Att folk & vårdpersonal undrar.

   För det är ett fakta. Jag har gått ner mycket i vikt, sedan alla krämpor, smärta började komma.

   Men det finns viktnedgång som inte är frivillig. Många sjukdomar kan resultera i viktnedgång/viktuppgång.

   Iaf, i mitt fall .. det är ofrivillig viktnedgång. Jag vill inte gå ner i vikt och jag gillar att äta.

   Verkligen! Dem som känner mig IRL vet det. Jag gillar att äta.

   Sen har jag ju haft mycket magproblem, smärtor under tiden också. Och magkrångel. Bla.

   Och i helgen var det svältkost för mig. Fasta pga undersökning. Så fick inte äta på 24 timmar. 24 timmar ..

   Gissa om det var jobbigt? Tufft för en smalis som mig. Det enda man tänker på till sist är mat ..

   Sen när 24 timmar hade gått och undersökningen var gjord. Den måltiden var himmelsk. Så god!