Nånting har hänt. Nånting har förändrats.
  För bara 3 månader sen hade jag svår ångest och mådde otroligt dåligt och livet kändes helt värdelöst.

  Jag vaknade och grät på morgonen. När jag vaknade-så mindes jag. Mindes hur jag mådde och ångesten

  bara vällde över mig som en stark våg. Och drog ner mig under ytan. Igen.

  Och idag. Idag så mår jag ändå bättre. Visst det är fortfarande en kamp-med ångest,

  och visst jag har mina kroniska smärtor.

  Men jag mår iaf bättre i sinnet. Känner att det finns en mening med livet, att även fast livet inte blev som jag

  tänkt-så är det nåt som kommer göra mig starkare. Och även fast motgångerna kommer att komma-

  så kommer jag att resa mig upp. Igen ... Känner mig mer harmonisk & mer hoppfull.

  Jag tror att en liten del av min krigarsjäl-har återvänt. Krigarprinsessan.

  Ja vägen är lång och knaglig, med flera branta, uppförsbackar-men jag har iaf börjat min vandring!

  Det är en början iaf. Sen vet jag inte, hur min resa blir eller vad som händer. Men det vet man ju aldrig.

  Och idag vart det lite träning. Ja just det träning. Ni som känner mig sen innan vet ju vad träningen,

  har betytt och betyder för mig. Det har tidigare varit en stor del av mitt liv.

  Visst väldigt lätt träning var det. Promenad 45 min och lite lätta träningsövningar.

  Men, Vilken lycka. Ändå. Vad jag saknat detta.

  Hoppas det kommer funka. För mig och min kropp. Jag slutar aldrig hoppas.

  Inne på 3:e veckan med lätt träning/rehab nu. Ger mig aldrig. Hoppas är det sista som lämnar ..