Inlägg publicerade under kategorin Smärta

Av Annie - 8 juni 2016 19:30


  Nånting har hänt. Nånting har förändrats.
  För bara 3 månader sen hade jag svår ångest och mådde otroligt dåligt och livet kändes helt värdelöst.

  Jag vaknade och grät på morgonen. När jag vaknade-så mindes jag. Mindes hur jag mådde och ångesten

  bara vällde över mig som en stark våg. Och drog ner mig under ytan. Igen.


  Och idag. Idag så mår jag ändå bättre. Visst det är fortfarande en kamp-med ångest,

  och visst jag har mina kroniska smärtor.

  Men jag mår iaf bättre i sinnet. Känner att det finns en mening med livet, att även fast livet inte blev som jag

  tänkt-så är det nåt som kommer göra mig starkare. Och även fast motgångerna kommer att komma-

  så kommer jag att resa mig upp. Igen ... Känner mig mer harmonisk & mer hoppfull.

  Jag tror att en liten del av min krigarsjäl-har återvänt. Krigarprinsessan.


  Ja vägen är lång och knaglig, med flera branta, uppförsbackar-men jag har iaf börjat min vandring!

  Det är en början iaf. Sen vet jag inte, hur min resa blir eller vad som händer. Men det vet man ju aldrig.


  Och idag vart det lite träning. Ja just det träning. Ni som känner mig sen innan vet ju vad träningen,

  har betytt och betyder för mig. Det har tidigare varit en stor del av mitt liv.

  Visst väldigt lätt träning var det. Promenad 45 min och lite lätta träningsövningar.

  Men, Vilken lycka. Ändå. Vad jag saknat detta.

  Hoppas det kommer funka. För mig och min kropp. Jag slutar aldrig hoppas.

  Inne på 3:e veckan med lätt träning/rehab nu. Ger mig aldrig. Hoppas är det sista som lämnar ..


   

 

Av Annie - 6 juni 2016 19:45


  När man lever med kronisk smärta är det så mycket i livet som begränsas. Så enkla saker som t ex

  hushållssysslor, dammsugning, laga mat, åka på ärenden, handla mat-kan vara svårt att göra pga smärtan.

  Eller att tex behöva tänka ut hur mycket man ska göra på 1 dag, så man inte "gör för mycket"-

  för då kommer mer smärta eller starkt ångestpåslag. Det där att veta var gränsen går & inte göra för mycket.

  Så svårt. Och jobbigt att vänja sig vid ett liv som är så pass begränsat.

 

  Det är väldigt lätt att fastna i det "jag inte kan göra". Jag vet. Så är det. För det är så mycket som

  jag/den smärtsjuke inte kan göra. Däremot så hjälper ju inte det tänket.

  Jag kan bara prata från egna erfarenheter-och det tänket drar ner mig mer psykiskt.

  Så jag försöker numera tänka på det "jag kan göra". För att jag ska må så bra som jag kan, i min situation.

 

   # Jag kan stå och gå.

   # Jag kan ta promenader.

   # Jag kan baka vissa dagar.

   # Jag kan göra lätt rehab/motion/träning.

   # Jag kan köra bil. Och det är jag glad för :)

   # Jag kan hoppas på framtiden.

   # Jag kan vara glad.

   # Jag kan njuta av livet.

 

     Vad kan DU göra?

 

   

 

Av Annie - 3 juni 2016 16:45

  

  Här kommer sista delen om att leva med kronisk smärta/sjukdom.

  Precis så här kan det kännas/upplevas, att leva med kronisk smärta i livet ..


  Kronisk smärta i sig är inte ett livshotande tillstånd, men det kan bla leda till depression.

  Var 5:e person som har en sjukdom som involverar kronisk värk/smärta har försökt ta sitt liv eller har

  tankar om självmord.

  Vilket innebär att var 5:e person har ett liv, där ingenting i livet upplevs som positivt eller glädjefyllt.

 
  Det handla inte om att personen är klen eller svag. Det handlar om att smärtan har helt tagit över och skapat

  sämre livskvalitet. Så dålig livskvalite att livet känns hopplöst och inte värt att leva.


  Men livet är värt att leva, även fast smärtan är där. Det är så otroligt viktigt att få bra hjälp från vården.

  Att få träffa läkare som tar smärtan på allvar, och inte "viftar bort" det.

  Även väldigt viktigt att få gå på många undersökningar och kolla upp sig, så att det inte är nåt annat-

  som ligger till grund för smärtorna. Otroligt viktigt för att kunna gå vidare i livet.

  Och vid depression och ångest är hjälpen super duper viktig. Berätta hur dåligt du mår och sök hjälp.

  För det finns hjälpa att få.


  Du vet väl att det finns värre sjukdomar?
  Jag, och alla andra människor som lever med smärta är faktiskt medvetna om att det finns värre sjukdomar.

  Men det finns alltid dem som har det värre ..

  Den kroniska smärtan lider jag av och jag tänker inte tillåta någon,

  säga till mig vad jag ska säga eller hur jag får känna. Mina känslor och tankar-är just mina.


  Jag kan rabla upp hur mycket som helst av mina symtom, för jag har inte bara min värk/smärta.

  Har även stickningar, domningar, bränningar i benen, iskalla fötter, feber, feber-känsla, svettningar,

  yrsel, hjärtklappningar, enorm trötthet, ofrivilla muskelryckningar, hudreaktion-hudpåverkan

  och stresskänslighet, magproblem, sömnpåverkan.
  Och detta är inte alla symtom jag haft/har. 


  Jag skriver inte detta för att människor ska tycka synd om mig. Absolut inte.

  Jag skriver detta för att jag vill få fram mer kunskap, att det kommer ut mer i media, att människor

  börjar diskutera det mer-hur det är att leva med kronisk smärta/sjukdom-inte bara vi som lever med smärtan.

  Att få upp ögonen för kroniska smärttillstånd. Och hur det påverkar livet och livslusten.


  Skulle även önska att läkarna får mer kunskap om smärtproblematik.

  Och att det forskas mer om kronisk smärta och behandlingar. Stora som små.

  www.fuckchronicalpain.se


   

Av Annie - 28 maj 2016 16:45


   Alla har i stort sett varit där nån gång i sitt liv. en del bara nån gång och andra oftare.

   Upplevt fysisk smärta. Det kan ha varit den gången du stukade foten och bara längtade efter den dagen

   du skulle slippa kryckorna. Då skulle du slippa den molande smärtan i foten, eller värken i händerna-

   från kryckorna.

   Eller den gången-som du bröt handleden, och bara längtade till den dagen du skulle få ta av det

   kliande, obekväma gipset.

 

   Att leva med kronisk värk/smärta är som ett gips som aldrig försvinner.

   Det är som att aldrig kunna ta av gipset, eller aldrig sluta använda kryckorna.

   Du vänjer dig aldrig, men på nåt sätt lär du dig att leva med det onda.

   För vad har man att välja på egentligen?


   Man går också igenom sorgeprocesser, man sörjer det man inte kan göra, man saknar att vara den person-

   man var innan man blev sjuk ( sörjer helt enkelt sig själv, även fast man fortfarande lever).

   För kronisk smärta förändrar, det förändrar dig som person, det förändrar ditt liv, det förändrar

   ditt sätt att leva ditt vardagliga liv, det förändrar ditt humör, det förändrar din partners liv,

   dina planer för livet kastas omkull. Allt ändras.


   Jag kan verkligen sörja den person jag var innan alla mina diskbråck kom, för det var då smärtorna började.

   (Diskbråck i nacken, och nu ytterliggare annan kronisk smärtproblematik)

   Jag var en väldigt aktiv tjej, sprudlande, positiv och kär i livet. Visst jag är fortfarande jag-men ändå inte.

   Jag har ändrats, skulle inte vilja säga till det sämre-men jag har blivit en annan tjej. På gott & ont.


   Jag har värk, smärta eller andra symtom i sort sett hela tiden-varje dag.

   Jag kommer aldrig att vänja mig. Jag kommer att kämpa och jag kommer att ha bakslag ..

   men jag kommer ändå att göra mitt bästa för att leva ett så normalt liv som möjligt.

   Varför? För att jag vill leva, för att livet är värt att levas och för att hoppet är det sista som lämnar mig!

   Och för att jag ger aldrig upp. Boxningshandskar är till för att användas-så jag sätter på mig dem och

   fortsätter ronden mot smärtorna!


   www.fuckchronicalpain.se


   

Av Annie - 22 maj 2016 16:00


   

   Min status denna helg. Varit motvind i helgen-med magbesvär, värk, feber och feberkänsla.

   Och febern är nog ytterliggare ett symtom, då jag inte har nån förkylning eller så.

   Ja. Så idag blir det vila. Ska (förhoppningsvis) till Hc imorgon. Och även dit på onsdag.

   Till fysioterapin och det psyko-sociala teamet. Ja det rullar på.

   Ska även snart till neurologmottagningen och hoppas det kommer gå bra och att dem kan hjälpa mig med svar.

   Men tänker inte hoppas för mycket ändå, man har ju varit med förr i vårdsvängen. 


   Hur har din helg varit? Hoppas den varit bättre. Ta hand om er**/kramar A

Av Annie - 19 maj 2016 19:30


   Sen jag nådde botten i januari, så har jag mått skräp. Verkligen.

   Med tankar som hopplöshet, besvikelse och en känsla av att tappa kontrollen.

   Innan detta kände jag mig som en hyfsat stark tjej, men sen vart jag sjuk-med smärtor i min kropp,

   domningar, stickningar, mage som inte fungerat alls och magsmärtor. Och stark ångest på det.

   Sen tuffa beslut som jag var tvungen att ta och mitt liv som vändes upp och ner. Helt och hållet.


   Och pga min rejäla viktnedgång, så har jag verkligen inte gillat min kropp.

   Och varit fixerad vid att jag vill gå upp i vikt. Verkligen.

   Så fort jag gått förbi spegeln i hallen, så har jag blivit ledsen i hjärtat, över det jag sett. Det som är jag.

   Att kläder inte passar längre, byxorna sitter inte längre lika tajt, bh:arna är helt plötsligt för stora och

   en känsla av att känna sig oattraktiv och ful. Och inte bara det rent utseende-mässiga, även en rädsla:

   När ska det ta stopp? kommer jag fortsätta gå ner ännu mer? är det pga sjukdom som jag går ner i vikt?

   Känns som mycket av måendet har "hamnat" på vikten.


   Men iaf .. Jag är verkligen inte "där" än.

   Men jag har väl ändå accepterat min kropp nu på nåt sätt. Detta är min kropp och detta är jag.

   Visst jag är smalare än jag vill vara. Men det är som det är. Helt enkelt.

   Nånting har ändå hänt ...

   ... lite mer vilja och kämparanda har kommit tillbaka.

   Och kan jag bara känns så 1 dag av 4, så är det framsteg. Och positivt. För alla dagar kan jag inte känna så.

   Men det tar ju tid. Det tar inte 3 veckor,  eller 1 månad, det tar längre tid.


   Ett citat jag gillar ..

  "Det tar 13 timmar att bygga en Toyota, men det tar 6 månader att bygga en rolls-royce"


   Min kropp har ändå gjort mycket för mig genom åren och den har läkt tuffa sjukdomar innan.

   Och den har klarat sig igenom operation, komplikationer, sjukhus-vistelse och en tuff rehab på det.

   Så nu är det nog dags att (försöka) vara lite snäll mot mig själv och min kropp.

   Försöka tänka mer framåt och mindre bakåt. Och försöka fokusera på det som är bra,

   istället för på det som är dåligt. Fokusera på det jag kan göra istället för det jag inte kan göra.


  + Jag lever, har ben jag kan gå med, har världens bästa sambo, fina vänner och fina grannar.


    Vad är BRA i ditt liv?


   

Av Annie - 17 maj 2016 16:15


   Idag har min kropp varit tuff mot mig och jag har haft ett skräp mående med med mycket ont och smärta.

   Speciellt höft/bäcken och nacke/axlar-området. Och stickningar, domningar, bränningar i ben och fötter.

   Men idag ska inte min kropp få vinna över mig! Det blev ändå träff med en av mina bästa vänner.

   En date hemma hos mig med massa tjejsnack och kaffe, med kära A ** En riktigt fin vän!


   Vänner är så viktigt för mig! Är vänner viktigt för dig?

   

   Fick en fin blomma av vännen. Jag älskar vita blommor. Det är min grej :) Älskade vän. Tack**

   
 

Av Annie - 15 maj 2016 17:00


      # Att vara stark är inte att springa fortast eller att hoppa högst.

      # Att vara stark är inte att veta bäst eller att vara mest framgångsrik.

      # Att vara stark är inte detsamma som att höras mest.

      # Att vara stark är inte automatiskt samma sak som att ha störst muskler.

 

      # Att vara stark är att acceptera livets vilkor.

      # Att vara stark är att tänka om när livet inte blir som du tänkt.

      # Att vara stark är att uppleva motgångar i livet och trots det resa sig upp.

      # Att vara stark är att se möjligheterna i det som verkar omöjligt.

      # Att vara stark är att kämpa trots motgångar och låta det bli en utmaning.

      # Att vara stark är att trots värk/smärtor/psykisk ohälsa/sjukdomar/hinder fortsätta kämpa varje dag.

 

      

Presentation


Välkommen!

Jag är en driven träningstjej som även är amatörkonstnär på fritiden.
Förutom det så har jag även en hel del sjukdomar i ryggsäcken och lever med kronisk smärta & ångest.

Skriver om allt möjligt som kommer i min väg :)

Enjoy!

Fråga mig

36 besvarade frågor

Min Gästbok

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2018
>>>

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Tidigare år

Kategorier

RSS

Arkiv


Skapa flashcards