Inlägg publicerade under kategorin Hälsa/ohälsa

Av Annie - 12 augusti 2016 20:00


   

  Har så mycket tankar i mitt huvud om vad jag ska skriva. Men sen när jag väl ska skriva, så kommer jag

  inte på något. Det är helt enkelt för mycket i huvudet, just nu. Så känns det.

  Allt snurrar bara runt. Med fysisk kronisk smärta, ångest, utredning, sjukhus, läkare, fysioterapeut.

  Oro inför framtiden och allt som är ovisst i mitt liv just nu.

  Och för mig som är en planeringsmänniska ut i fingerspetsarna, är det ganska kämpigt.

  Vet exakt inget om min framtid, så känns det.

 

  Det är svårt att tänka riktigt logiskt och rationellt. Iaf just nu.

  Men det kan ju bli så vid ångest och psykisk ohälsa-att det blir för mycket i huvudet och hjärnan ..

  så rationellt tänkande blir ofta mycket svårare. Det blir liksom grötigt i hjärnan. Helt enkelt.

  Har mått sämre och har väldigt mycket tankar i skallen. Vakna med ångest på morgonen är inte kul och

  det önskar jag ingen annan människa.

 

  Väljer att skriva om det här, för jag tycker det är så enormt viktigt att synliggöra psykisk ohälsa & ångest.

  Det är så vanligt numera och vi är många som drabbas. Även fast vi är endel som pratar/skriver om det,

  så är det inte tillräckligt. För tyvärr finns fortfarande fördomar även fast det är 2016 ..

  Det är inget tecken på svaghet och vem som helst kan drabbas! Precis, vem som helst.

  Du, din granne, din partner eller någon annan i din närhet.

 

  Varför är det så konstigt egentligen? Det är inte konstigt. Om man kan bli sjuk i kroppen,

  varför ska det då inte vara möjligt att bli sjuk i själen?

  Har du inte varit drabbad själv, så tror jag att du känner 1 eller flera personer som har varit/är drabbad.

 

  När jag mår sämre, så flyr jag in i kreativiteten på nåt sätt. Min vilja och inspiration för att tecka och måla

  väcks till liv igen. Alltid nåt :)

  Har börjat pyssla i min målarbok för vuxna. Nån dag kanske jag tar fram skissblocket och börjar teckna,

  på allvar igen. Låta fanatsin flöda över sketchblocket :)

 

   

ANNONS
Av Annie - 5 augusti 2016 21:00


   "Den som inte tar sig tid för sin egen hälsa-kommer förr eller senare få ta sig tid för sjukdom."

 

   Den texten kan man se på citat lite då och då. Att den personen som inte tränar eller motionerar-

   kommer att bli sjuk, men håller du igång och tränar-så blir du inte sjuk.

   Javisst-det kanske inte riktigt är så svart och vitt de menar-men det är ju ändå det budskapet som dessa
   citat skickar ut .. Att bara du tränar-så förblir du frisk.


   Nej det stämmer ju verkligen inte. Jag är ett levande bevis på det. Skulle man kunna säga.

   Jag har tränat mycket tidigare. Mycket styrketräning, konditionsträning och pws ..

   ... Och jag lever nu med kronisk smärta och kan inte träna i samma omfattning-som tidigare.

 

   Så smärta och sjukdomar kan komma ändå. Och kan ofta bero på gener och ärftlighet & kan komma oavsett

   om du tränar eller inte tränar!

   

   Visst träning är bra och hälsosamt. Men det är inte svaret på att undvika sjukdomar. Så enkelt är inte livet.

   Visst vissa sjukdomstillstånd kan förbättras men långt ifrån alla ..

   Och vid smärtsjukdomar behövs viss försiktighet iaktas, när det gäller träning.

   Och vissa personer med sjukdomar/smärta kan träna lite och vissa kan inte.

   Och i vissa fall kan träning göra smärtproblematik/sjukdom sämre. Faktiskt.

   Det är så oerhört individuellt-som de mesta i livet. Så döm inte, innan du vet!

   Den som lever med smärtan känner sin kropp allra bäst själv. Faktiskt, så är det :)

 

     

ANNONS
Av Annie - 31 juli 2016 16:30

 

   

   Fortsätter skriva om detta med ångest och psykisk ohälsa. Denna gång handlar mina åsikter, tankar om

   antideppresiva mediciner.

 

   Detta med antideppresiva mediciner ...

 
   Psykisk ohälsa, depression är en sjukdom. Och vid många olika sjukdomar, såväl fysiska som psykiska-

   behövs mediciner som behandling och för att må bättre.

   Vid benfraktur är det ingen som ifrågasätter att den sjuke behöver smärtlindring, vid diabetes är det

   ingen som ifrågasätter att den drabbade behöver insulin och vid halsfluss är det ingen som ifrågasätter

   insättandet av penicillin ...

 

   Så varför denna hysch-pysch vid depression när det gäller antideppresiva? 

   Depression är en sjukdom. SJUKDOM. Och vid sjukdom behövs ofta mediciner!

   Det är 2016 nu, inte 1916. Visst det är bättre nu, men det råder fortfarande alldeles för mycket

   fördomar kring psykisk ohälsa, depression och ångest.

   Vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa och nej det har inget med svaghet att göra!

 

   Och många ggr kan antideppresiva vara ett hjälpmedel som är nödvändigt,

   för att bryta av den värsta ångesten.

   Bryta av dem värsta topparna och göra vardagen något så när dräglig för den drabbade.

   För man blir inte av med ångesten, man blir av med en del av toppen-så att säga.

   Personligen så har antideppresiva hjälpt mig. Verkligen hjälpt mig, att få ett drägligare liv.

   Ett liv där jag ändå kan vara glad i stunder, orkar gå upp ur sängen på morgonen och fått

   tillbaka livslusten. Lusten att leva och förmågan att tänka positivt.

   Sen har man mycket "att jobba på" själv också, antideppresiva är bara en liten del. Men ack så viktig.

 

   Kan jag bara få 1 person att börja fundera eller kanske tom tänka om, när det gäller detta-

   så är jag nöjd. Bara nå ut en liten del och skapa en tanke hos 1 människa-då är det värt det.

 

   Därför är det så viktigt att skriva om psykisk ohälsa.

   Jag tror mycket fördomar kan bero på okunskap och rädsla. Det man inte "sett" på nära håll själv-

   har man nog som regel svårare att förstå & tro på.

   Men tro mig-det är inget du vill drabbas av. Var glad om du slipper den sjukdomen.

 

    Bild: Google bilder

   

Av Annie - 5 juli 2016 19:30


   Tänkte skriva om akupunktur idag. Det finns dem som gillar det och det finns dem som inte gillar det.

    Som det mesta i livet så är vi olika och tycker olika.

 

   Jag gillar verkligen akupunktur. Akupunktur gör mig så avslappnad, lugn och harmonisk.

   Plus att det släpper lös massor med må-bra-hormoner och endorfiner, i kroppen.
   Jag får akupunktur av min fysioterapeut på Hc, mot mina smärtor. Har även fått det tidigare,

   då mot smärtor i samband med mina diskbråck i nacken.

 

   "Akupunktur är en behandlingsform, som används framförallt vid smärtor i leder & muskler.

   Det är inte helt klarlagt vad som händer i kroppen vid akupunktur, men forskarna tror att

   behandlingen frigör kroppens egna smärtstillande ämnen, så kallade endorfiner."

 

   Och det stämmer verkligen in på mig. Efter behandlingen känner jag endorfinerna i kroppen,

   i samband med en total känsla av att vara avslappnad.

 

   Det gör lite ont, när nålarna sätts in, men jag tycker ändå inte att det knappt gör nåt, för det lilla

   onda släpper ganska fort och jag känner mig istället avslappnad.

   Och i jämförelse med mina "vanliga" smärtor-är det lilla onda, ingenting.

 

   Jag kan varmt rekommendera akupunktur pga dess positiva effekter.

   För mig-så minskar det lite på smärtan, mina spända muskler blir avslappnade, minskar på stressen,

   jag blir mer harmonisk och faktiskt även på bättre humör. Och gladare.

 

   Har DU provat akupunktur? Och i såna fall vad tyckte du, hiss eller diss?

 

   www.1177.se/fakta-och-rad/behandlingar/akupunktur

   


Av Annie - 3 juli 2016 19:45

     

     Den psykiska hälsan är så viktig. Och det är så viktigt att pratas om den psykiska ohälsan,

     för att minska på tabun, skammen och människors fördomar.

     Ju mer det "syns"i samhället-desto bättre. För det är en otrolig smärta att drabbas.

     Det är lamslagande, nedbrytande och förlamande. Man mår så otroligt, fruktansvärt dåligt.

     Man känner sig värdelös, less på livet, trött på den otroliga smärtan i själen och känner sig som ett

     hinder och i vägen för sina nära och kära.

     Att gråta det första man gör på morgonen, är fruktansvärt jobbigt. Och att vakna av panikattacker på

     natten är inget jag önskar någon. Bara dem som varit där själva-vet precis hur hemskt det är.

     Och den hemska känslan att vara ett hinder för sina nära och kära-vilket ofta resulterar i en känsla

     av att dem skulle ha det bättre utan mig! Att känna att min partner är värd nån bättre än mig ..

   

     Men DU är inte i vägen, du är inte ett hinder och det blir bättre!

     Och du är inte värdelös! Det är ångesten som "pratar".


     Aldrigensam är en förening som jobbar mot psykisk ohälsa-för unga vuxna.

     Grundaren är en kille som själv varit drabbad, av svår depression med bla inläggning och krascher.

     De säljer bla barmband med texten "aldrig ensam".


     Vissa människor ifrågasätter dessa armband och menar,

     "människor mår ju inte bättre för att jag har ett armband på mig"?


     Och då har man ju verkligen inte förstått vitsen alls, anser jag.


     Det positiva med dessa armband är att dem syns och skapar frågor och diskussioner,

     mellan människor och i samhället.
     Det är ett sätt att skapa samtal och diskussioner om psykisk ohälsa/depression/ångest.

     Finns säkert flera olika sätt och detta är 1 bra sätt. Att köpa detta armband och ha det på sig.

     OCH att prata om psykisk ohälsa. Att våga prata om det. Vi behöver inte skämmas!


     Vi är krigare. Låt oss kriga tillsamans-för ett bättre mående!

     Och för ett samhälle där tabun kring psykisk ohälsa-måste minska!

    Jag använder stolt mitt armband. Använder det varje dag nu.

 

    Om du vill läsa mer, kolla in deras hemsida www.aldrigensam.com

    Jag köpte mitt armband på deras hemsida, smidigt och enkelt. tog ca 1 vecka att få det i brevlådan.

    Man får hem det i förpackningar och opärlat. Så jag har pärlat mitt själv :)

    Jag som har smala handleder, tycker det var positivt . Så det blir rätt storlek :)

 

   

   

Av Annie - 28 juni 2016 19:45


     Det är tufft att leva med smärta-men får bra hjälp av vården/Hc och läkare ...

     Vaknade med smärta-men jag vaknade i alla fall ..

     Dåliga dagar kommer-men även bättre dagar ..

     Vet inte hur livet kommer att bli-men hoppas på det bästa ..

     Har inte allt jag vill ha-men jag har en omtänksam,stöttande sambo ...

     Är inte frisk-men jag andas ...

    

Av Annie - 12 juni 2016 19:30


  Tänkte idag skriva om psykisk ohälsa och myter. Tyvärr finns det många myter och osanningar om

  psykisk ohälsa och depression. Ja det är en sjukdom. Och ja, vem som helst kan drabbas.

 

 1. Depression tyder på svaghet hos den sjuke?


   Depression och svår ångest kan uppstå till följd av både arv och miljö och har inget med karaktär

   eller viljestyrka att göra.

   Sjukdomen kan behandlas så att den drabbade får ett bättre liv. Men föreställningen att depression

   skulle vara kopplat till svaghet, är fel och innebär tyvärr att många drar sig för att söka hjälp.

   Var 6:e person som drabbas av depression begår självmord.

 

  2. En psykiskt sjuk person blir aldrig frisk?


   Fördomen grundar sig antagligen på gamla tiders psykiatri, då vård ofta innebar förvaring, övervakning,

   snarare än rehabilitering, samtal och KBT.

   Tack vare mer förebyggande insatser, bättre mediciner och terapi återfår idag många med psykiska besvär-

   hälsan fullt ut. Dock väldigt individuellt såklart.

 
  3. Psykisk sjukdom är ingen "riktig" sjukdom?

 
   Den som har brutit själen går inte på kryckor. Just avsaknandet av synliga rehabiliteringsmedel får

   många att avfärda psykisk sjukdom som en oförmåga att hantera tillvaron.

   Psykisk ohälsa kan vara en reaktion av olyckliga/traumatiska händelser-men kan lika gärna

   bero på medfödd mottaglighet. Och arv.

   Omgivningens ifrågasättande kan förvärra den berördes sjukdomstillstånd avsevärt.

   Psykisk ohälsa är precis lika mycket sjukdom som vilken fysisk sjukdom som helst!

 
  4. Du ser inte så sjuk ut??


   Många sjukdomar syns inte. Jag skulle vilja säga att dem flesta sjukdomarna SYNS INTE, däribland

   de psykiska sjukdomarna. Vaddå syns inte?

   Måste alla sjukdomar synas rent fysiskt för att DU ska tro på att jag är sjuk? Tror du att jag hittar på

   att jag är sjuk? Det faktum att jag har tappat lusten att leva, har legat och gråtit hela natten, inte sovit

   en blund eller att jag inte ens orkar gå upp ur sängen för att ångesten är så stark-

   är inget jag önskar nån. Tror du verkligen att jag vill vara så sjuk?

   Och den som ens säger nåt sånt-jag kan garantera att den personen ALDRIG upplevt psykisk ohälsa-

   för då skulle personen inte säga nåt sånt dumt. Och okunnigt.



    www.aftonbladet.se

 

   

Av Annie - 19 maj 2016 19:30


   Sen jag nådde botten i januari, så har jag mått skräp. Verkligen.

   Med tankar som hopplöshet, besvikelse och en känsla av att tappa kontrollen.

   Innan detta kände jag mig som en hyfsat stark tjej, men sen vart jag sjuk-med smärtor i min kropp,

   domningar, stickningar, mage som inte fungerat alls och magsmärtor. Och stark ångest på det.

   Sen tuffa beslut som jag var tvungen att ta och mitt liv som vändes upp och ner. Helt och hållet.


   Och pga min rejäla viktnedgång, så har jag verkligen inte gillat min kropp.

   Och varit fixerad vid att jag vill gå upp i vikt. Verkligen.

   Så fort jag gått förbi spegeln i hallen, så har jag blivit ledsen i hjärtat, över det jag sett. Det som är jag.

   Att kläder inte passar längre, byxorna sitter inte längre lika tajt, bh:arna är helt plötsligt för stora och

   en känsla av att känna sig oattraktiv och ful. Och inte bara det rent utseende-mässiga, även en rädsla:

   När ska det ta stopp? kommer jag fortsätta gå ner ännu mer? är det pga sjukdom som jag går ner i vikt?

   Känns som mycket av måendet har "hamnat" på vikten.


   Men iaf .. Jag är verkligen inte "där" än.

   Men jag har väl ändå accepterat min kropp nu på nåt sätt. Detta är min kropp och detta är jag.

   Visst jag är smalare än jag vill vara. Men det är som det är. Helt enkelt.

   Nånting har ändå hänt ...

   ... lite mer vilja och kämparanda har kommit tillbaka.

   Och kan jag bara känns så 1 dag av 4, så är det framsteg. Och positivt. För alla dagar kan jag inte känna så.

   Men det tar ju tid. Det tar inte 3 veckor,  eller 1 månad, det tar längre tid.


   Ett citat jag gillar ..

  "Det tar 13 timmar att bygga en Toyota, men det tar 6 månader att bygga en rolls-royce"


   Min kropp har ändå gjort mycket för mig genom åren och den har läkt tuffa sjukdomar innan.

   Och den har klarat sig igenom operation, komplikationer, sjukhus-vistelse och en tuff rehab på det.

   Så nu är det nog dags att (försöka) vara lite snäll mot mig själv och min kropp.

   Försöka tänka mer framåt och mindre bakåt. Och försöka fokusera på det som är bra,

   istället för på det som är dåligt. Fokusera på det jag kan göra istället för det jag inte kan göra.


  + Jag lever, har ben jag kan gå med, har världens bästa sambo, fina vänner och fina grannar.


    Vad är BRA i ditt liv?


   

Presentation


Välkommen!

Jag är en driven träningstjej som även är amatörkonstnär på fritiden.
Förutom det så har jag även en hel del sjukdomar i ryggsäcken och lever med kronisk smärta & ångest.

Skriver om allt möjligt som kommer i min väg :)

Enjoy!

Fråga mig

35 besvarade frågor

Min Gästbok

Följ bloggen

Följ Lifebyannie med Blogkeen
Följ Lifebyannie med Bloglovin'

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11
12
13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2018
>>>

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök i bloggen

Tidigare år

Kategorier

RSS

Arkiv


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se