Madde / Livet som mamma lärare och doula i Dalarna

5 januari 2017 18:24

Usch så jobbigt med såna där samtal :/. Roligt i alla fall att gå ut och promenera, ska försöka köpa ett par nya täckisar tänkte jag :)

Annelie

5 januari 2017 19:27

Härligt när man klarar sådana där små delmål... som att ringa utan att känna ångest över det.
Man blir genast starkare då..

Trevlig helg gumman... // Kramen Annelie

Elin

5 januari 2017 20:15

Sv: men åh tack så mycket! Hoppas du mår bättre i dag?:)

åsa i åsele

5 januari 2017 21:20

Alltid skönt att ta sig ut och frisk luft är ju inte dumt,
det blir liksom lättare att andas efter en promenad :)

Alla dessa samtal... jaa kul är det icke, ett nödvändigt ont.

kram

natalia

5 januari 2017 21:59

Skönt att få det gjort <3

Emm

5 januari 2017 23:36

Du är så stark <3 Kramar

Jess

6 januari 2017 09:50

Ja tyvärr är det väl så att man måste vara frisk för att orka vara sjuk. Men du är stark och en förebild.

Svar: Jag mår sådär, trött och seg samt livrädd att såret ska gå upp mer.
Dottern har mindre ont nu när vi fått starkare smärtstillande men hon är orolig och nervös. Ja bemötandet hon fick är hemskt, det som är så synd är att jag inte har någon ork just nu att bli förbannad.

Kattis

6 januari 2017 10:27

Så härlig första bild!☺ skönt att du känner dig mentalt starkare och klarar sånna situationer bättre nu, men håller med dig verkligen...för att hantera t.ex försäkringskassan känns det som om man måste vara helt frisk för att orka!! Saknas lite servicemind hos vissa myndigheter.

sv: Men tack snälla, vad glad jag blir av att höra det!😀

Kram

natalia

6 januari 2017 11:43

Hoppas du får en jättebra dag idag :D

Hanna

6 januari 2017 12:23

Ja älskar nya mobiler 😍😂

elin

6 januari 2017 16:04

sv: Med mig är det bara toppen! hoppas du haft en riktigt bra fredag :)

Maria

8 januari 2017 09:47

Brr så kallt! Vi har haft -12 och bara det tyckte jag var jobbigt!

Nu är det dock bara snöslask kvar men man får akta sig så halt det blivit :/

Jag förstår precis hur du menar, och det visar verkligen hur mycket starkare man blir av att gå igenom så mycket jobbiga saker.

Och du är världens kämpe och jag ser din kämpaglöd! Du kan inget annat än att bli ännu tuffare och starkare av detta :) och vi finns med dig på din sida.

Sv: Alltså du underbara Annie! Det värmde så att höra :) hoppas du hade en mysig jul och nyår med.

Som vanligt så firade vi en stund i Danmark och sen såg vi en klassiker jag alltid ser till nyår. Nämligen den svenska skräckisen "Besökarna" ^^

Jo jag måste berätta en sak mer.

Du kanske minns killen mittemot mitt jobb som jag delat otaliga blickar med?

Några veckor innan när jag stod ute på gården med mina kollegor kom han körandes "supersakta" förbi samtidigt som han höll på vrida huvudet av sig. Mycket märkligt.

Sedan samma dag kom hans kollega och installerade en sak till oss. Så då tänkte jag att det var det killen tittade på. Vad hans kollega skulle laga, typ.

Sen på eftermiddagen stod jag på gården med vår billackerare och visade en bil.

Slänger en blick framemot killens gård och plötsligt så studsar han ut, går mot så han kan stirra bort mot mig, sen plötsligt så kommer han på att han inte skulle alls ditåt utan andra hållet ^^

Alltså vad håller människan på med!?

Spolar fram till dom senaste dagarna då killens kollega kom in till oss och behövde hjälp.

Då jag gett mig fan på att vara mer service minded och hälsa glatt på alla så hälsar jag på honom. Och hans kollega verkar vara jättebra och duktig så allt var toppen.

Sen går det inte lång stund förräns killens kollega kommer in i hallen igen och denna gången är killen jag delat månadsvis med blickar varje dag, med ^^ vill typ sjunka under jorden men bestämmer mig för att hälsa glatt.

Killen spänner upp sig som värsta "body buildern" och som vanligt så hör man inte han säga hej, utan det är som om han mimar det.

Ja vad ska man säga, läser en bok som är inne på detta spåret. Ju mer avvisande man är desto mer intressaant blir man =)

Många kramar

Maria

8 januari 2017 09:47

<3<3