Sofia

15 augusti 2016 18:55

Stackare tycker inte du ska behöva gå ledsen så <3 <3 Du vet var jag finns om du vill skriva eller prata <3

Idag har jag jobba, 3 h kvar sedan ska jag DÖÖÖÖ i sängen kan ja lova, halv kalabalik idag. Och varmt på det! Känns som jag längtar efter snö :D :D

Kramisar

deninrekampen

15 augusti 2016 19:05

Sv: Oh ja, kämpa med massor samtidigt är inte kul alls :( Magen är bättre nu, var nog bara tillfälligt :)

Förstår att det är jobbigt att skriva om, men du är stark som gör det! Det är ju det med att det inte är logiskt, som gör det så jobbigt att veta hur man ska göra för att kunna må bra!

Vi får kämpa på som vanligt!
Ska kolla bakåt i tiden, du lär nog märka om jag hittar, kommer nog någon kommentar på dem inläggen isåfall ;)

Kram <3

åsa i åsele

15 augusti 2016 20:56

Att måendet pendlar är ju helt naturligt å vanligt, dock hjälper ju inte det, ingen av oss vill ju må sämre även om vi vet vi har kronisk sjukdom, värk och ångest.
Jag hoppas det kommer bättre dagar inom kort.
Du är duktig som trots allt kommit ut på promenad.
kram

deninrekampen

16 augusti 2016 00:08

Sv: haha jag tvingar inte dig, men tänker att det blir lättare att hitta då, kunde bara hitta bak dit jag skrev från. ;)

Hur mår du ikväll?

Jag mår inte bra alls, har sådan kraftfull ångest :(

Kram <3

Annelie

16 augusti 2016 04:20

Jag tror också det är viktigt att skriva om det,,, det måste komma ut MER. Finns säkerligen de som har ångest över att de mår dåligt och inte vågar prata om det, för att bli klassade som "dumma i huvudet"... *SKRÄMMANDE*

Tycker du är kanonstrong som står för ditt och dina bekymmer / problem.
Sen en sak till jag tycker du är strong över...
Det är att du KOMMER ut på dina promenader, fast inte viljan / motivationen eller lusten finns, men du gör´t.. *BRAVO, stor eloge till dig för det*

För att återgå till att må dåligt.
Jag jobbade på ett jobb, som jag kände i slutet att det var FÖR mycket,, en dag när jag skulle gå dit så vaknade jag snortidigt och fick en sådan ångestattack så jag tror fasen i mig att jag inte ens mindes vad jag hette då.
Vart sjukskriven i cirka 3 veckor då, sen så fick jag byta jobb.
Kom upp på benen snabbt då.
Enda gången jag har mått SÅ dåligt *hoppas det var sista också*

Sen efter min sjukdomshistoria, då hela vårt liv vart omkullkastat,,,, från fullt gående till rullstolsbunden,,, var också tufft.
Då kan jag ju säga som så.... att jag inte alls mådde bra en tid där.
Eftersom jag låg nästan 24/7 i drygt 1 års tid... många tankar som fladdrade då.
Men, nu så... mår jag i alla fall bättre och har inte alls lika många "dipp-dagar".

Sorry för lång kommentar.. // Kramar om <3

Madde Livet som mamma, lärare och doula i Dalarna

16 augusti 2016 11:05

Så bra skrivet, ska också kolla upp det där armbandet.

deninrekampen

16 augusti 2016 17:03

Tack fina du för kommentaren, det får mig att känna lite mer styrka att sparka ångesten i baken så den ska flyga iväg... Tänk om man kunnat göra så?! Va skönt det hade varit :)

Skönt att dem ska kolla din mage riktigt, det är ju en viktig grej liksom, mag problem gör ju att man inte alltid tror man kan klara av att göra saker med mera.. Ja du fattar.. Håller tummarna stenhårt att dem finner ett fel (misstolka mig inte att jag vill att du ska ha något fel) men så du kan få rätt hjälp..

Kram <3

deninrekampen

17 augusti 2016 01:45

Sv: Jo men eller hur hade det varit skönt ;)

Ikväll är det bättre än igår natt iaf. Än så länge. Hur mår du ? <3

Anna

17 augusti 2016 06:31

Duktiga du som tog dig ut och gick. Kändes det inte skönt sen:-)

Sånt armband vill jag också ha.

Kram

Ina

17 augusti 2016 12:48

❤️

Ebba

17 augusti 2016 13:48

Psykisk ohälsa ska man verkligen inte behöva dölja, och jag vet att du hjälper andra så mycket genom att våga skriva om det!<3 Du är bäst!<3

Sv; Tack!:* Hahah ja kanske det! ;)
Sv2; <3 <3

Massa kramar!<3

deninrekampen

17 augusti 2016 16:18

Sv: Jo men det är det jag menar. Du förstår typ alltid exakt vad jag menar, eller så tänker vi likadant ;) För det är lätt att missförstå vad jag menade i inlägget. För jag är egentligen inte emot. För jag anser att dessa människor som blivit så pass att dem inte kan röra sig tex och har testat annat, dem ska helt klart få prova en operation :)

Ussch stackare :/ Vet du varför du e yr? Eller det är stressen?

Jag hade en period på kvällarna när jag blev super yr av all stress och var så illamåeende :/

Hoppas du mår bättre nu kram <3

Snöflinga

17 augusti 2016 20:07

Åh, de där dagarna när vägen bara är för tung, när varje steg känns som omöjligt och benen inte vill bära en fram, men man bara fortsätter gå. Ett ben framför det andra, bara gå. Du är stark som orkade dina promenader!

Och klok och stark som delar med dig, och det är ju som du skriver absolut inget konstigt att du mår som du mår - ännu mer rätt är det faktum att det inte hjälper att förstå det, man mår inte bättre för det.

KRAM

skotetmotlivet

17 augusti 2016 20:44

Härligt att höra att du kom ut, kör hårt!
Fattar om det är jobbigt men blev så glad av att läsa detta :)
Tack för att du skriver om ditt mående <3