Mina morgonrutiner brukat ofta bestå av frukost vid köksbordet och titta på nyhetsmorgon samtidigt.

   Och även denna söndagsmorgon så var det så,

   Och idag hade dem en gäst i studion, Johan. Som förläser och pratar om psykisk ohälsa.

   Johans syster, Johanna tog livet av sig 2008.

   Så viktigt och starkt av honom att välja att prata om det i tv. Och prata om sin syster & hennes kamp.

   Det är det vi måste göra. Prata om det, skriva om det,

   Så otroligt viktigt. För så måånga människor lider av psykisk ohälsa.

   Och jag skriver just "lider" .. för precis så är det! Man lider verkligen, det är så otroligt jobbigt.

   Och var inte för rädd för att fråga den drabbade hur personen mår ..

   Personligen tycker jag att det är mycket sämre att inte fråga, att "soppa det under mattan" ..

   För då upplever jag att om personen inte frågar-så bryr sig inte personen heller ..

   Det behöver inte vara så, men så upplever jag det. Och det är ju väldigt individuellt för vi är alla olika.

   Och ingen människa ska behöva dö pga psykisk ohälsa! ( Som det blev för Johanna & tyvärr många fler ..).

   För oftast så mår man ju så otroligt dåligt, man ser ingen annan utväg.

   Så just då i den stunden-tänker man så. Men personen vill ju oftast inte dö på riktigt ..

   Men man vill sluta må så otroligt dåligt. Men det finns andra sätt. Det går att må bättre :)

   Tycker det är galet att psykvården prioriteras så lite. Vi måste bli bättre på att ta hand om de människor

   som mår dåligt. Det måste satsas mer pengar på den vården Och pratas ännu mer.

   Och har du inte sökt hjälp för din ångest eller psykiska ohälsa .. Så gör det!

   Det finns hjälp att få. Börja prata med nära & kära och sök hjälp.

  "Och nej. Du är inte svag som person för att du är deprimerad. Det har inget med saken att göra.

   En vältränad människa kan drabbas av fysisk ohälsa" .....

   Tänkte idag skriva om vikt/vikten ...

   Sen jag vart sjuk och mina smärtor/symtom i kroppen kom, har jag gått ner väldigt mycket i vikt.

   En rejäl viktnedgång och en ofrivillig sådan-då jag inte vill gå ner i vikt. Absolut inte.

   Sen om det beror på mina smärtor i kroppen, mina magproblem, eller en blandning av fysiskt & psykiskt,

   tja det är ju svårt att veta.

   Har ofta fått frågan i vården, "är du matless?" ... "äter du ordentligt?" ..

   Gah, nej det är jag inte.

   Förstår att dem frågar, men det räcker väl med 1-2 gånger. Lite less på den frågan nu ärligt talat.

   Ja iaf, till saken .. Jag har gått upp lite i vikt. Vilken lycka ..

   Yeaa. Visst inte mycket, men ändå .. väger 1,5 kg mer nu :)

   Håll tummarna att jag inte går ner nu igen och att jag kan gå upp lite mer i vikt!

   Sen om det beror på rehabträningen eller kosten som jag gått upp i vikt är svårt att veta.

   Men jag tror nog att "träningen" spelar roll.

   För man blir helt klart hungrigare vid träning och aptiten ökar mer då. Iaf. Yeaa för det!

   Nåt positivit i allt detta. Låt det komma mer sånt nu. Please :)

     Och idag har jag vårdat mig själv och haft egentid. Underbart. Haft tid hos frissan och fixat håret.

     Nu är jag blond igen haha :) Väldigt blond :)

     Bjuder på denna. Dock baksida ;)

  Har så mycket tankar i mitt huvud om vad jag ska skriva. Men sen när jag väl ska skriva, så kommer jag

  inte på något. Det är helt enkelt för mycket i huvudet, just nu. Så känns det.

  Allt snurrar bara runt. Med fysisk kronisk smärta, ångest, utredning, sjukhus, läkare, fysioterapeut.

  Oro inför framtiden och allt som är ovisst i mitt liv just nu.

  Och för mig som är en planeringsmänniska ut i fingerspetsarna, är det ganska kämpigt.

  Vet exakt inget om min framtid, så känns det.

  Det är svårt att tänka riktigt logiskt och rationellt. Iaf just nu.

  Men det kan ju bli så vid ångest och psykisk ohälsa-att det blir för mycket i huvudet och hjärnan ..

  så rationellt tänkande blir ofta mycket svårare. Det blir liksom grötigt i hjärnan. Helt enkelt.

  Har mått sämre och har väldigt mycket tankar i skallen. Vakna med ångest på morgonen är inte kul och

  det önskar jag ingen annan människa.

  Väljer att skriva om det här, för jag tycker det är så enormt viktigt att synliggöra psykisk ohälsa & ångest.

  Det är så vanligt numera och vi är många som drabbas. Även fast vi är endel som pratar/skriver om det,

  så är det inte tillräckligt. För tyvärr finns fortfarande fördomar även fast det är 2016 ..

  Det är inget tecken på svaghet och vem som helst kan drabbas! Precis, vem som helst.

  Du, din granne, din partner eller någon annan i din närhet.

  Varför är det så konstigt egentligen? Det är inte konstigt. Om man kan bli sjuk i kroppen,

  varför ska det då inte vara möjligt att bli sjuk i själen?

  Har du inte varit drabbad själv, så tror jag att du känner 1 eller flera personer som har varit/är drabbad.

  När jag mår sämre, så flyr jag in i kreativiteten på nåt sätt. Min vilja och inspiration för att tecka och måla

  väcks till liv igen. Alltid nåt :)

  Har börjat pyssla i min målarbok för vuxna. Nån dag kanske jag tar fram skissblocket och börjar teckna,

  på allvar igen. Låta fanatsin flöda över sketchblocket :)

   "Den som inte tar sig tid för sin egen hälsa-kommer förr eller senare få ta sig tid för sjukdom."

   Den texten kan man se på citat lite då och då. Att den personen som inte tränar eller motionerar-

   kommer att bli sjuk, men håller du igång och tränar-så blir du inte sjuk.

   Javisst-det kanske inte riktigt är så svart och vitt de menar-men det är ju ändå det budskapet som dessa
   citat skickar ut .. Att bara du tränar-så förblir du frisk.

   Nej det stämmer ju verkligen inte. Jag är ett levande bevis på det. Skulle man kunna säga.

   Jag har tränat mycket tidigare. Mycket styrketräning, konditionsträning och pws ..

   ... Och jag lever nu med kronisk smärta och kan inte träna i samma omfattning-som tidigare.

   Så smärta och sjukdomar kan komma ändå. Och kan ofta bero på gener och ärftlighet & kan komma oavsett

   om du tränar eller inte tränar!

   Visst träning är bra och hälsosamt. Men det är inte svaret på att undvika sjukdomar. Så enkelt är inte livet.

   Visst vissa sjukdomstillstånd kan förbättras men långt ifrån alla ..

   Och vid smärtsjukdomar behövs viss försiktighet iaktas, när det gäller träning.

   Och vissa personer med sjukdomar/smärta kan träna lite och vissa kan inte.

   Och i vissa fall kan träning göra smärtproblematik/sjukdom sämre. Faktiskt.

   Det är så oerhört individuellt-som de mesta i livet. Så döm inte, innan du vet!

   Den som lever med smärtan känner sin kropp allra bäst själv. Faktiskt, så är det :)

   Fortsätter skriva om detta med ångest och psykisk ohälsa. Denna gång handlar mina åsikter, tankar om

   antideppresiva mediciner.

   Detta med antideppresiva mediciner ...

 
   Psykisk ohälsa, depression är en sjukdom. Och vid många olika sjukdomar, såväl fysiska som psykiska-

   behövs mediciner som behandling och för att må bättre.

   Vid benfraktur är det ingen som ifrågasätter att den sjuke behöver smärtlindring, vid diabetes är det

   ingen som ifrågasätter att den drabbade behöver insulin och vid halsfluss är det ingen som ifrågasätter

   insättandet av penicillin ...

   Så varför denna hysch-pysch vid depression när det gäller antideppresiva? 

   Depression är en sjukdom. SJUKDOM. Och vid sjukdom behövs ofta mediciner!

   Det är 2016 nu, inte 1916. Visst det är bättre nu, men det råder fortfarande alldeles för mycket

   fördomar kring psykisk ohälsa, depression och ångest.

   Vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa och nej det har inget med svaghet att göra!

   Och många ggr kan antideppresiva vara ett hjälpmedel som är nödvändigt,

   för att bryta av den värsta ångesten.

   Bryta av dem värsta topparna och göra vardagen något så när dräglig för den drabbade.

   För man blir inte av med ångesten, man blir av med en del av toppen-så att säga.

   Personligen så har antideppresiva hjälpt mig. Verkligen hjälpt mig, att få ett drägligare liv.

   Ett liv där jag ändå kan vara glad i stunder, orkar gå upp ur sängen på morgonen och fått

   tillbaka livslusten. Lusten att leva och förmågan att tänka positivt.

   Sen har man mycket "att jobba på" själv också, antideppresiva är bara en liten del. Men ack så viktig.

   Kan jag bara få 1 person att börja fundera eller kanske tom tänka om, när det gäller detta-

   så är jag nöjd. Bara nå ut en liten del och skapa en tanke hos 1 människa-då är det värt det.

   Därför är det så viktigt att skriva om psykisk ohälsa.

   Jag tror mycket fördomar kan bero på okunskap och rädsla. Det man inte "sett" på nära håll själv-

   har man nog som regel svårare att förstå & tro på.

   Men tro mig-det är inget du vill drabbas av. Var glad om du slipper den sjukdomen.

    Bild: Google bilder

   Tänkte skriva om akupunktur idag. Det finns dem som gillar det och det finns dem som inte gillar det.

    Som det mesta i livet så är vi olika och tycker olika.

   Jag gillar verkligen akupunktur. Akupunktur gör mig så avslappnad, lugn och harmonisk.

   Plus att det släpper lös massor med må-bra-hormoner och endorfiner, i kroppen.
   Jag får akupunktur av min fysioterapeut på Hc, mot mina smärtor. Har även fått det tidigare,

   då mot smärtor i samband med mina diskbråck i nacken.

   "Akupunktur är en behandlingsform, som används framförallt vid smärtor i leder & muskler.

   Det är inte helt klarlagt vad som händer i kroppen vid akupunktur, men forskarna tror att

   behandlingen frigör kroppens egna smärtstillande ämnen, så kallade endorfiner."

   Och det stämmer verkligen in på mig. Efter behandlingen känner jag endorfinerna i kroppen,

   i samband med en total känsla av att vara avslappnad.

   Det gör lite ont, när nålarna sätts in, men jag tycker ändå inte att det knappt gör nåt, för det lilla

   onda släpper ganska fort och jag känner mig istället avslappnad.

   Och i jämförelse med mina "vanliga" smärtor-är det lilla onda, ingenting.

   Jag kan varmt rekommendera akupunktur pga dess positiva effekter.

   För mig-så minskar det lite på smärtan, mina spända muskler blir avslappnade, minskar på stressen,

   jag blir mer harmonisk och faktiskt även på bättre humör. Och gladare.

   Har DU provat akupunktur? Och i såna fall vad tyckte du, hiss eller diss?

   www.1177.se/fakta-och-rad/behandlingar/akupunktur

     Den psykiska hälsan är så viktig. Och det är så viktigt att pratas om den psykiska ohälsan,

     för att minska på tabun, skammen och människors fördomar.

     Ju mer det "syns"i samhället-desto bättre. För det är en otrolig smärta att drabbas.

     Det är lamslagande, nedbrytande och förlamande. Man mår så otroligt, fruktansvärt dåligt.

     Man känner sig värdelös, less på livet, trött på den otroliga smärtan i själen och känner sig som ett

     hinder och i vägen för sina nära och kära.

     Att gråta det första man gör på morgonen, är fruktansvärt jobbigt. Och att vakna av panikattacker på

     natten är inget jag önskar någon. Bara dem som varit där själva-vet precis hur hemskt det är.

     Och den hemska känslan att vara ett hinder för sina nära och kära-vilket ofta resulterar i en känsla

     av att dem skulle ha det bättre utan mig! Att känna att min partner är värd nån bättre än mig ..

     Men DU är inte i vägen, du är inte ett hinder och det blir bättre!

     Och du är inte värdelös! Det är ångesten som "pratar".

     Aldrigensam är en förening som jobbar mot psykisk ohälsa-för unga vuxna.

     Grundaren är en kille som själv varit drabbad, av svår depression med bla inläggning och krascher.

     De säljer bla barmband med texten "aldrig ensam".

     Vissa människor ifrågasätter dessa armband och menar,

     "människor mår ju inte bättre för att jag har ett armband på mig"?

     Och då har man ju verkligen inte förstått vitsen alls, anser jag.

     Det positiva med dessa armband är att dem syns och skapar frågor och diskussioner,

     mellan människor och i samhället.
     Det är ett sätt att skapa samtal och diskussioner om psykisk ohälsa/depression/ångest.

     Finns säkert flera olika sätt och detta är 1 bra sätt. Att köpa detta armband och ha det på sig.

     OCH att prata om psykisk ohälsa. Att våga prata om det. Vi behöver inte skämmas!

     Vi är krigare. Låt oss kriga tillsamans-för ett bättre mående!

     Och för ett samhälle där tabun kring psykisk ohälsa-måste minska!

    Jag använder stolt mitt armband. Använder det varje dag nu.

    Om du vill läsa mer, kolla in deras hemsida www.aldrigensam.com

    Jag köpte mitt armband på deras hemsida, smidigt och enkelt. tog ca 1 vecka att få det i brevlådan.

    Man får hem det i förpackningar och opärlat. Så jag har pärlat mitt själv :)

    Jag som har smala handleder, tycker det var positivt . Så det blir rätt storlek :)

     Det är tufft att leva med smärta-men får bra hjälp av vården/Hc och läkare ...

     Vaknade med smärta-men jag vaknade i alla fall ..

     Dåliga dagar kommer-men även bättre dagar ..

     Vet inte hur livet kommer att bli-men hoppas på det bästa ..

     Har inte allt jag vill ha-men jag har en omtänksam,stöttande sambo ...

     Är inte frisk-men jag andas ...